En ständiga jakten (kampen) på den "rätta" vikten

 Igår kväll gick jag och lade mig redan klockan 20:30.
Jag var helt slut...
Man får ju som sagt aldrig sova en hel natt ostört.
Det fick jag inte i natt heller men kände mig ändå rätt utvilad när jag (ofrivilligt) gick upp 05:30.
Det var ändå rätt otroligt att han sov så länge!

Jag tog en kopp kaffe sen klädde jag på mig och gick ut på en timmes promenad innan frukost.

 Det var fortfarande mörkt ute när jag kom ut.
Jag brukar ju i vanliga fall gå ut när det är ljust och komma hem när det är mörkt.
Nu blev det precis tvärtom.

 Mötte massor med folk som var på väg till jobbet.

 Vackert med soluppgången.

 Skönt att man fredag gjort dagens 10 000 steg när klockan är 8.
Då blir liksom resten av dagens steg en bonus.

Har skaffat träningskort på Actic och är så peppad på att komma igång!
Denna eviga, ständiga kamp mot kilona som smugit sig på dom sista 5 åren.

Men det viktigaste är att bli starkare och piggare i kroppen för nu är den helt slut.

 Efter promenad, dusch, frukost och ett möte så åkte vi ut till Grycksbo och lekte med tjejerna lite.

 Fabian bäddade ner sig i kojan under Alice skrivbord😊❤

 Igår morse på nyhetsmorgon var det en professor där och pratade om barn och autism.
Det första hon gjorde var att ställa upp några bilar och dinosaurier på rad på bordet.
Det var typiskt för barn med autism att rada upp saker.

Ni kan aldrig gissa vem våra tankar gick till direkt😂
Har står allt prydligt uppradat varje dag och har så gjort i flera år nu.
Vänder vi på nån så att den står i motsatt riktning så är han där snabbt som tusan och ställer den rätt igen!