Summa sidvisningar

måndag 3 februari 2014

Morgondagens löpsedel

Ännu en händelserik dag. Den började med ett reportage till tidningen som kommer med imorgon.
Finns att se ett klipp redan nu på dt.se.
Imorgon kommer Fabian att vara på löpsedeln. Rasmus skickade ett mess om att han hört på radion att dom pratat om Fabian.

Jag har ringt runt överallt.
Min chef svarade inte och jag har inte heller blivit uppringd.
Kontaktade företagshälsovården själv ändå. Dom ringer upp mig imorgon.
På facket fick jag inte tag på någon idag. Får prova imorgon igen. Det är inte det lättaste att ringa runt och försöka prata när Fabian är vaken heller.

Gick ner till vägledningscentrum idag igen. Den här gången hade jag turen att träffa rätt människa som kunde sitt jobb.
Hon hjälpte mig glad i hågen. Skulle kolla upp mina betyg och ta reda på vad jag behöver läsa upp för att kunna söka in och höra av sig. 

När jag kom hem och kollade posten fanns ett brev från landstinget till Fabian. Vi ska träffa en läkare jag inte kände igen namnet på.
Har inte en susning om vad det handlar om.
Vi träffade på lilla Oliver och hans mamma Jennifer på väg hem. Dom gjorde oss sällskap och följde med oss och lekte en stund.
Fabian blev så trött bara så jag fick lov att lägga honom. Han slocknade direkt, men dom hann leka en stund i alla fall.

Imorgon ska vi försöka ta oss till öppna förskolan. Sen är det ett möte på Fannys skola. Så samtal från min läkare och även från Previa.
Det hinner säkert bli något mer också.
Ja just det har pratat med psykologen på habiliteringen, hon kommer hit på fredag förmiddag.
Det är nog inte långt från magkatarr nu. Går med en ständig klump i magen...

Sen i november har jag inte kunnat njuta av mammaledigheten. Har bara gått och väntat på att den här dagen skulle komma, då Fabian måste in på dagis och jag jobba (men inte en susning om var).
Vi måste ju ha något att leva av.
Annars får vi göra som Robert brukar säga, vi får äta grus och vatten helt enkelt. Blir ju i och för sig inte tjocka av det så får väl se det positivt....
Fabian har redan börjat spara in på blöjorna.

7 kommentarer:

  1. Jag är helt övertygad om att det kommer ordna sig med både det ena och det andra! Synd bara att det ska ta sån tid! Men Fabian och dina andra barn är lyckligt lottade som har dig som Mamma! <3<3
    Kramen Maritha

    SvaraRadera
  2. Vill bara säga att det finns lösningar som kanske inte syns än , har kämpat med och mot myndigheter i 15 år nu men aldrig gett upp. Dottern min hade inte muskelstyrka till att krypa sitta stå eller gå . Men vi envisades med att träna och åter träna , även när vi inte trodde att det skulle ge resultat. Vi badade på neptunbadet (vid hab) varje vecka från 4 mån ålder och tränade saker i vattnet som vi sedan tränade på land. Dottern blev " utdömd" vid ett års ålder att hon aldrig skulle kunna gå eller stå själv MEN där visade dottern att dom hade fel allihop. Hon började gå vid 2/12 års ålder helt utan förvarning. Och har fortsatt att överraska både HAB och oss föräldrar. Egentligen vill jag bara säga att jag förstår vad ni går igenom och även att ni inte är själva ( då det brukar kännas så) och sist men inte minst ... GE ALDRIG UPP !! Hur jäkligt det än kan kännas det kommer en dag när Fabian kommer att få er att häpna på ett eller annat vis !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig. Vi kommer aldrig att ge upp och vi är båda helt övertygade om att fabian en dag kommer att kunna gå. Om han då är 2,3 eller 4 år spelar ingen roll. Vi kommer att göra precis som du och träna och träna tills Fabian överraskar oss alla!! Det är verkligen skönt att höra såna historier som din. Där det är bevisat att det verkligen går!!

      Radera