Kalla Fakta

Har jobbat inom vården i hela mitt liv. Har därmed sett mycket orättvist behandlade människor man bara önskar att man kunde göra mer för.
Jag har ofta gjort mer också utan att få betalt för det men i mitt hjärta har det gjort mycket.

Vissa fastnar i minnet och hjärtat lite extra. Minns en tant jag hade i hemtjänsten. Hon bodde med sin man.
Hade ramlat i trappan i deras hem och brutit armen. Blev gipsad och hemskickad med sjuktransport och jag skulle möta upp henne i hemmet.
Jag hade aldrig träffat henne eller hennes man innan.

Fick hjälp av taxichauffören att få in tanten. Hon gick väldigt konstigt och hade dålig balans.
Kollade hennes papper från lasarettet och där stod inget mer än armbrott.
Det kändes inte alls bra att lämna tanten och hennes man i det tillståndet.
Jag ringde distriktsköterska och vårdcentral flera gånger innan hon fick hjälp. Det visade sig då att hon fått en stroke.
Inte konstigt att hon rörde sig dåligt. Det var orsaken till att hon ramlat i trappen antagligen.
Med rätt hjälp och hjälpmedel repade hon sig någorlunda och kunde klara sig lite bättre själv. Hon ville så gärna bli klippt men hade svårt att ta sig någonstans då det var svårt att gå för henne.
Min snälla moster som är frisör svarade glatt ja när jag frågade henne om hon kunde tänka sig att komma hem till tanten och klippa henne där.
Tänk vad lite som behövs för att göra någon lycklig och man mår så bra själv. 

En annan yngre tjej hjälpte jag och såg till att hon fick personlig assistent då hon tidigare hade hemtjänst. Det var svårt för henne att få till promenader och andra aktiviteter.
Jag såg först till att bli ledsagare till henne och vi var på bio och dans som hon gillar. Hon fick sen efter många telefonsamtal och möten rätt till assistenter. Dock endast dagtid men det var ett stort steg i rätt riktning. Idag har hon stöd av sina assistenter och dom försöker även få till natten.

Nu när vi har Fabian och man får hjälpmedel och träning och är inne i svängarna själv, på ett annorlunda sätt än innan. Då känns allt på ett annat vis. Det drabbar en själv som det inte gjort innan.
Jag blev som många många andra fruktansvärt illa berörd när jag tittade på Kalla Fakta.

Man undrar ju om en del människor föds utan både hjärta och hjärna!
Stackars handikappade barn och vuxna som blir fråntagen sin hjälp.
Hela världen har blivit så kall. Det är våld och krig och orättvisor överallt.
Allt tänk handlar bara om pengar. Var tog alla känslor vägen?
Empati och medmänsklighet existerar snart inte längre.
Jag lider så fruktansvärt med alla dessa oskyldigt drabbade människor som blir överkörda och orättvist behandlade på alla sätt.