Summa sidvisningar

måndag 18 november 2013

Hittat bilder från förlossningen och tårarna rinner

Dag 1 med igångsättning
Dag 2
 Roberts bilder från hans Iphone har legat på ett USB jag inte fått upp. Igår fick han det och jag blev alldeles tårögd av filmerna och bilderna som jag fick se.
 Dag två medan jag fortfarande var vid någorlunda gott mod, på kvällen var jag helt slut och bara grät och ville gå hem.

Kväll dag två..


 Här hade dom precis fått liv i Fabian, det var dom längsta 28 minuter nånsin som Robert varit med om. Han satt med i rummet hela tiden och såg hur dom kämpade med lilla Fabian.
 Här har jag precis fått honom i min famn för första gången. Jag frös så jag hoppade trots att jag låg inlindad i varma handdukar och hade ett helt lager med filtar på mig. Inte så konstigt egentligen, hade knappt nåt blod kvar i kroppen.
 Sötaste lilla rumpnissen i hela världen <3 Att få barn är en sån stark känsla att det inte går att förklara. Har man inte fått barn kan man aldrig förstå hur mycket känslor som finns.

 Här ligger jag och fryser under alla filtar. Min droppställning liknade en julgran med alla påsar och slangar som satt överallt. Jag liknade en sån där marionett docka med snören överallt som man drar i så den kan röra sig.

 Jag svällde upp som en gris efter förlossningen, hade inte ens knogar på händerna längre och fingrarna var som tjocka korvar. Fötterna var helt runda.
 Men vad gör väl det när man nyss fått sötaste lilla prinsen <3
Stolt syster

Stolt mormor
 Fanny, mormor, farmor och farfar hann komma förbi och säga hej till Fabian innan vi visste att han fått samma infektion som mig och han måste läggas in på 33:an för att få antibiotika han med. Jag fick ju blodförgiftning då dom missade att ge mig antibiotika inom 18 timmar efter vattenavgång. Nåt man ska ha på grund av infektionsrisken.
Stolt farmor

Stolt farfar

 Lilla pyret i sin säng på avd 33. Vi fick gå ner och sitta med honom i famnen där. Gå och gå var och ta i. Första dagen fick jag åka säng ner, sen blev jag lite starkare och kunde åka rullstol innan jag orkade gå själv .



 Jag var så trött och slut och somnade hela tiden. Fabian var också lite trött och orkade inte suga tag på bröstet så vi fick ge honom mat i en spruta i början. Tyvärr lärde han sig aldrig att ta bröstet så till slut fick det bli flaska.

Den här bilden är så fin på Fabian och Robert. Han lade upp den på sin BL sida på Facebook när vi fått Fabian och skrev så fint till. Bilden fick närmare 17 000 som gillat den. Robert är verkligen en alldeles underbar pappa och man. Jag är så lyckligt lottad som fått just honom till make. Känner mig så älskad och uppskattad varje dag. Han gör verkligen allt för oss och även för mina andra barn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar